Litchi

Spice Tour Kryddturen till en plantage är obligatorisk på Z

Zanzibar är känt över hela världen som en av de platser där flera av de kryddor vi använder odlas. Missa inte möjligheten att spendera en halvdag på en kryddplantage.

Visst är det tillrättalagt för att passa turisterna men kryddturen är något du absolut inte ska missa när du besöker Zanzibar. Det är intressant att se växterna som ligger till grund för vad vi har hemma i kryddburkarna. Visste du t.ex. att ananas växer nära marken?

Kryddturer anordnas av alla större hotell och kostar från $10 (USD) per person beroende på säsong och arrangör. Är ni ett större sällskap (minst 10 personer) kan ni hyra en egen minibuss med chaufför för en tur till plantagerna. Minibussarna är oftast godkända för upp till 14 passagerare.

Vi åkte med Mr Mitu’s Spice Tour och beställde upphämtning vid en närliggande skola. Vi blev upphämtade först av alla och fick därmed möjlighet att sitta på en plats med bälte (finns inte på alla sittplatser). Vi åkte runt hörnet till Dharma Lounge som fungerade som en samlingsplats. Två par anslöt och vi åkte vidare till ett hotell nära det gamla fortet. Där stod vi en kvart och tog med ytterligare några par.

Efter 20 minuters väntan (”just two minutes”) utanför huvudkontoret skulle några ta ut pengar. Så chauffören körde runt hörnet och släppte av två polacker. Men sen körde bussen vidare några hundra meter, det var dags att köpa ingredienser till dagens lunch. Polackerna kom springandes efter ett tag med andan i halsen. Chauffören hade inte sagt att han skulle köra ifrån dem..

Vid Bububu ca 10-15 minuters resa norrut från Stonetown svänger minibussen rakt österut till själva kryddodlingsområdet. Området brukar finnas med på kartor som ”Spice Tour”. När asfalten tar slut kör minibussen vidare på en grusväg och viker därefter in i skogen. Nu kan man verkligen tala om djungel, med kokosnötpalmer och mycket grönska.

Vi spanade in gurkmeja, kardemumma, apelsiner, carambola (stjärnfrukt), kanel (bark från ett träd), litchiplommon (håriga), ananas, svartpeppar och vanilj. Efter en kortare biltur till en liten närliggande by ges möjlighet att köpa ”billiga” kryddor. Priserna är aningen lägre än på den lokala marknaden.

Gruppen med barn som följt oss under hela vandringen ger små presenter i form av på-plats-vävda armband, slipsar och hatter. Atmosfären är vänlig men dessa gåvor är inte gratis om du nu trodde det. Armband behöver du inte betala för men för större kreationer förväntas det att du smyger till barnen några tusen shilling. Påträngande försäljare av frukt och parfymer förekommer innan minibussarna rullar vidare för en lättare lunch.

Något att vara förberedd på: Vid några tillfällen under rundvandringen kommer 3-4-åringar fram och säger ”I want to go to school” med framsträckt hand. Här får man göra ett eget val men det troliga är att det i bakgrunden finns en vuxen som ser en möjlighet att dryga ut kassan lite, snarare än att det lilla barnet verkligen kommer att få gå i skolan.

Lunchen består av en gryta gjord på frukter och någon köttbit. Till det en grönsak som påminner om spenat, bröd men ingen måltidsdryck. Glöm alltså inte att ta med vatten för hela dagens aktiviteter. Vi antog, som naiva västerlänningar, att vatten skulle finnas eller åtminstone kunna köpas. Men där drog vi en nitlott och fick vara sparsamma på slutet.

Efter maten brukar det finns möjlighet att åka till ”beachen”. Ibland går en minibuss till stranden och den andra tillbaka till Stonetown. Efter att ha valt ”beachen” en gång kan vi rekommendera er att inte välja att åka till stranden, utan finna bad på annat sätt t.ex. på Mtoni Marine som ligger mellan Stonetown och Bububu.

Resan till stranden efter kryddturens lunch förtjänar nästan en egen artikel eftersom den var fylld av spännande/skrämmande upplevelser. För det första är det långt till den här stranden och vi passerar säkert 20 olika hotell på vägen norrut (från Bububu).

För det andra går det undan på de stundtals krokiga vägarna och vi ska resa hela vägen upp till Makoba innan det är dags att stiga ur minibussen. Resan tar över en timma och vägen är oerhört dålig. Lätt sjösjuka infinner sig och lunchen är på väg upp flera gånger. När vägen är som sämst kör chauffören där vägen är som bäst, i det här fallet på fel sida av vägen.

Väl framme (där vägen tar slut) finns möjlighet att för 1000 Tsh få en guidad tur ner till vad som uppges vara en hemlig slavgrotta. Grottan ska ha använts av slavhandlare efter att slaveriet förbjöds på Zanzibar. Vi struntar i det och promenerar mot stranden. För att komma ner till vattnet måste man gå i en väldigt brant trappa. Här är det troligt att du med stela ben vänder åter till minibussen.

Vi som fortsätter ner till vattnet möttes den här dagen av ganska smutsigt vatten och inte så mycket solsken. Här finns det strandförsäljare och en flaska Coca Cola kostar 1500-2000 Tsh (jämna pengar rekommenderas). Trots den jobbiga bilresan hit är det svalkande och det är bara om man varit på bättre stränder innan som de kritiska tankarna kommer upp i huvudet. Zanzibars stränder är något i hästväg även om solen lyser(!) med sin frånvaro denna dag.

Resan tillbaka är lika galen som den till stranden. Eftersom chauffören körde på fel sida av vägen norrut kan man tänka att han kör där på väg söderut också. Det är ju ändå rätt sida av vägen (vänstertrafik). Men nej, nu kör han på fel sida av vägen igen och när han inte direkt väjer undan för en ankommande lastbil hamnar hjärtat i halsgropen.

Efter ett tag blir vägen bättre och chauffören kör på rätt sida av vägen. Men nu går det fortare istället och ett bra sätt att lugna ner sig är att samtala med de andra passagerarna. Det blir lätt jobbigt att resa med minibussarna på Zanzibar om du har det minsta trafiksäkerhetstänkande på hjärnan. Undertecknad var livrädd flera gånger och bara för att det är en arrangerad kryddtur betyder det inte att chaufförerna är bättre än de som kör lokalbussarna.

Sammanfattning
Kryddturernas rundvandringar är välorganiserade och guiderna talar bra engelska. Ett stort plus när guiden berättar vad vissa kryddor heter på olika språk inklusive de skandinaviska språken. Transportsträckorna till och från själva kryddplantagerna kan vara skrämmande för personer ovana med afrikansk trafikrytm. Glöm inte att ta med vatten för minst en halvdag!